Mikael Grönroos granskar olika fenomen med glimten i ögat

Okategoriserade

Okritisk gratistidning pribelönades

9 Dec , 2011, 11.58 Mikael Grönroos

 

Solstrålar är inte farliga, tvärtom skyddar de från hudcancer. Terrorattacken i New York var styrd av USA:s regering och går du till läkaren så kan du utsättas för korruption, olaglig marknadsföring och diagnoser som baserar sig på forskning betald av läkemedelsföretagen som därmed är bara skräp.

Bland annat det här kan du läsa i Magneettimedia, en gratistidning som ges ut av J. Kärkkäinen, ett varuhusbolag med verksamhet i Lahtis, Norra Österbotten och på nätet.

Magneettimedia fick den 7 december skeptikerföreningen Skepsis Humbugpris för spridningen av artiklar med dubiöst pseudovetenskapligt innehåll.

Magneettimedias chefredaktör Anne Ukkonen skriver om skeptikerna på Magneettimedias webbsida där hon levererar en veritabel bredsida mot Skepsis.

Läs artikeln här: http://www.magneettimedia.com/?p=4615

Om Ukkonen skulle få bestämma så borde en skeptiker svälja alla fantastiska påståenden och nicka instämmande enda tills motsatsen är bevisad.

Tyvärr Ukkonen: det fungerar inte så. Det är den som kommer med de fantastiska påståendena som har bevisbördan. Se på forskarna som kunde mäta en hastighet större än ljuset hos vissa elementarpartiklar. När de publicerade sitt resultat så bad de andra forskare göra liknande experiment, de trodde inte riktigt att deras resultat kunde vara korrekta trots att de ägnat mycket tid till att hitta fel i sina egna experiment.

Det som Magneettimedia gör är att man tar fasta på lösa påståenden och påstår att de står för Sanningen. Man låter påskina att den som kritiserar Magneettimedia har skygglappar och är inskränkt.

Ett bra val, Skepsis. Tyvärr kunde många tidningsredaktioner kvalificera sig för samma utmärkelse. Vem har inte sett okritiska artiklar om naturpreparat och struntterapier i sin tidning eller på sin teve-kanal.

En kommentar

  1. Mats Österman skriver:

    Jag tycker mycket om skeptikernas articklar och räknar mig själv till en av dem. Men jag är också skeptisk mot skeptikernas förutsättningar för vad som är sanning. En sann skeptiker har heller ingenting emot att bli ifrågasatt!

    Här är några praktiska problem för en ”renodlad skeptiker” (som det finns få av):
    -De analytiska vetenskaperna är handfallna i de allra flesta vardagliga beslutssituationer. T ex då du kör bil och måste snabbt fatta ett beslut. Då hoppas du det är rätt…
    -De saker som ger vardagslivet värde har med tolkningarna och betydelsegivanden att göra. T ex blir min mamma glad då hon får en julros. Det kan jag inte ”bevisa” analytiskt.
    -Verkligheten är mycket komplex. Kunskapen behärskas av många och experterna är ofta oense. Verkligheten kan inte definieras av bara några få kända (och mätbara) variabler. Den enda vägen heter därmed dialog och ett öppet sinne.
    -Varför har skeptikerna valt just skepticismen? För att den ger trygghet och känsla av att behärska livet? Antagligen, precis av samma anledningen som ”motståndarna” har valt sina uppfattningar. Båda sidorna försöker tillgodose samma behov, men på olika sätt.

    Min egen slutsats är att vi behöver en vetenskaplig och en vardaglig skepticism, men att vi gör klokt i att inse dess begränsningar och dess enögdhet, annars gör vi den till en livsåskådning, vilket den inte är ämnad att vara.

    Loppukevennys: Vid julen tänkte en läkare operera mitt öra. Jag flyttade mitt skrivbord en halv meter bort från fönstret och då försvann min öronvärk på en dag (mina kollegors likaså).
    Läkaren var en ”expert” och drog galna slutsatser p g g att han gjorde sitt lilla fält till andras verklighet.

    Mats

Kommenteringen är stängd.